Finns inget vackrare än orörd nysnö på marken.

Har börjat få tillbaka de där sömniga stunderna på tåget till och från jobbet. När jag började jobba inne i stan sov jag nästan alltid. Vare sig jag var trött eller inte innan, så varje gång jag satte mig på tåget var det som att John Blund satt bredvid mig och blåste sömnsand i mina ögon.

Och bilen går bra?
Jo, om jag hade haft en hade den säkert gjort. För mig själv går det bra igen. Kommit ur svackan som kändes mer som ett träsk utan avgrund där ett tag. Nu funkar det. Varit hemma med flensan i typ 2 veckor. Så i torsdags var jag tvungen att känna efter ORDENTLIGT om jag verkligen skulle pysa iväg. Men det gjorde jag. Fan va skönt det var att vara tillbaka! Första jag gör när jag kommer dit, efter jag stämplat in mig,är att gå förbi kontoret. Min chef hörde att jag kom, vi kramades hårt och hon sa att hon saknat mig och att hon var glad att jag var tillbaka. Just i det ögonblicket kände jag att det är här jag vill vara ett tag till. Klart att jag är sugen på ngt nytt och spännande, men just nu. Just nu så känns det så bra igen.


Jobbade idag alltså. På Långfredagen. Kommer ju inte direkt att fira på ngt speciellt sätt, jag är ju inte kristen, så det känns ju bara onödigt. Men å andra sidan är det ju skönt att vara ledig. Men nu är jag ju så otroligt peppad på att jobba igen. Hoppas bara att min lilla hjärna håller fokus till på tisdag.


Weekend.
Nervös. Ja, jag är nervös. Imorn blir det påsk-äta-mat hos K's farmor. Har ju inte varit där än, så jag e grymt nervig...

Näe, nu ska jag dra ner och våldgästa min finska granne som spelar WOW för fulla muggar.


Glad Påsk!